Ur en mammas synvinkel

Nu sitter jag i en varm och skön bil påväg till jobbet. Utanför blåser det stormvindar och graderna ska vi inte ens prata om.

Dagen började 06:00 då jag gick upp, gjorde välling till busfröet och väckte henne. Det tog emot att väcka ett så vackert sovande barn. Hon slog upp sina stora, blå och sa "HEJ" och jag kunde inte annat än le. Vällingen fick hon dricka ute i soffan till Disney. Sedan fick hon en nu blöja och ett gäng kläder på sig. När jag lyfta upp henne sa hon "mamma" och kramades. Tanken på att skicka iväg henne till dagis när hon är sådär mysig var inte rolig. Vi satte oss ner och tog på alla ytterkläder och skor. Jag frågade efter en kram och en puss och sen snodde jag några extra av varje. När pappa tog henne i famnen sa hon "hejdå" och jag svarade och vinkade.

Pappan ringde mig senare och lät glad. "Det gick ju busenkelt" sa han. Hon hade inte gråtit, hon hade hoppat upp i famnen på sin fröken och sagt hejdå till pappa. (Hur säger man till en manlig fröken?)

Oj, så skönt tänkte jag.

Kommentarer
» Farmor

Det lät som en riktig toppen morgon, man blir nästan tårögd av att läsa ♥♥♥

2014-01-20 10:06:14
» Anita Johnsson

Härligt att läsa

2014-01-27 15:18:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback