Hoppsan!
Busungen har börjar kravla sig framåt och är överlycklig för det.
Snicksnack
Som jag tidigare har nämnt så har Leia börjat snicksnacka för sig själv.
Det är såhär det låter då. Jag lyssnar mer än gärna på detta istället för gnäller som varit nummer 1 alldeles för länge nu.
Snart mamma, snart!
Snart kanske det går lite fortare och längre också.
7 månader
Måndag igen
Jaha, måndag igen, ja. Veckorna springer förbi som vanligt. Det är inte vilken måndag som helst för idag är det Leia's 7-månadersdag. Min fina, fina unge!
Nu hör jag att hon ligger och snicksnackar i sin säng efter sin förmiddagsvila, något tidigt om hon ska orka vara uppe till 15:30. Idag ska vi på babycafe och busa med elliott.
Nu börjar hon bli lite argsint i tonen där inne så jag får fortsätta här efter våra äventyr idag!
Att slå på stort
Ibland chockar Leia både mig och Linus. Igår var en sådan händelse. När vi åkte bil påväg till Jönsson/Lundin gnällde hon hela tiden och jag förberedde mig på en helveteskväll. När vi kom fram och satte oss vid bordet gnällde hon tills hon fick en rolig leksak och satt sedan och bankade allt hon kunde med den i stället och både jag och Linus kunde äta i lugn och ro. Härligt! Hon somnade sedan på stört i extrasängen och sov som en stock hela kvällen utan att vakna någon gång, förutom när jag lyfte över henne i bilstolen. Hon var vaken hela vägen hem och ännu en gång förberedde jag mig på det värsta, denna gången att vara vaken hela natten. (Nu var klockan typ 02:00) Men vi kom hem och jag lade över henne i sängen, sa min lilla ramsa och sen somnade hon. Jag kunde glatt lägga mig med huvudet på huvudkudden och sova ända fram till 08:00 då väckarklockan ringde. Leia hon sov fortfarande, älskade unge!
Det har blivit lite bättre med det mammiga nu också. Inte helt bra men bättre, nu kan hennes pappa få lov att hålla henne ibland. Snällt av henne!
Fredagsmys!
Hej fredag, du har varit efterlängtad!
Idag mår både jag och Leia bra. Hennes förkylning är borta och min är snart borta den också. Just nu vilar den unga damen sig ett tag och jag tittar på våra bästa år. Vilken serie va? Det är inte klokt att man kan bli fast i något sådant. Jag har blivit fast i en annan serie också, nämligen one tree hill. Varför har jag missat denna innan?
Efter Leia's lunch ska vi gå ner i stan och se om vi hittar några nya kläder till loppan. De nya jag köpte senast lyckades hon kräka ner och det går inte bort i tvätten. Sådär kul. Aldrig mer burkmat från hipp.
Ikväll ska lilla familjen annorlunda hem till familjen Jönsson/Lundin för middag/efterrätt/snacks/godricka och spel. Hoppas Leia är på sitt bästa, samarbetsvilliga humör bara. Ska bli intressant att se hur hennes insomnande och sovande funkar när vi är borta och om hon sedan vill fortsätta sova när vi åker hem. Vi får väl se!
Ha en fin fredag, hörrni!
För bra för att vara sant
Den här 5-minutersgrejen. Jag vet inte riktigt. Jag fick ju kämpa i nästan 1 timme igår. På eftermiddagen tog mamma över och det tog kanske 10 minuter. På kvällen tog det kanske 2 minuter på sig höjd och vi behövde inte gå in någon gång.
Nu har jag just lagt henne för sin förmiddagsvila och det tog 5 minuter och jag behövde inte gå in.
Hon kan ju knappast ha lärt sig redan. Hon är ett geni, men detta är för bra även för henne. Jag kanske har haft tur och lagt henne precis vid rätt tillfälle. Fortsätter det såhär blir jag glad igen och kanske kan godkänna att hon numera vill vakna vid 7 istället för 8.
Jag kommer hålla er uppdaterade!
I made it!
Och där somnade hon! Efter 50 minuter. Envisa ungskrabba.
Det som ska upplysas mest här är att jag inte gav upp och lät henne somna i famnen. Bra jobbat!
Ny metod
Jag har läst på lite om den såkallade 5-minutersmetoden för att lära bebisar att somna själv. Det har ju inte varit något problem tidigare då hon alltid somnat själv innan. Men nu den senaste veckan har hon varit otroligt mammig och vägrat somna någon annan stans än i mammas famn. Well, nu är jag trött på det och mig rygg orkar inte att gå runt och bära på henne hela tiden så idag fick jag för mig att prova.
Det går helt enkelt ut på att lägga barnet i sängen, säga godnatt eller vad man nu vill göra innan barnet ska sova och sedan gå ut från rummet. Med jämna mellanrum (5 minuter) ska man gå in till barnet och visa att man inte övergett henne/honom. I början kan man få gå in måååånga gånger. Tonen ska vara mild och vänlig oavsett hur länge eller hur mycket barnet skriker. Man ska inte straffa barnet men inte heller uppmuntra det oönskade beteendet genom att exempelvis plocka upp bebisen.
De varnade för att bebisen kommer att protestera mot den nya metoden och att det i regel tog 30-40 minuter första gången men att den tiden minskar efter gångerna. En del bebisar kan dock vara envisa och det är nog en sådan bebis jag har. Vi har nu hållt på i 50 minuter och det skriks än. Mammahjärtat svider lite.
Jag gick i fällan

Bara ett uttryck

Lärt mig en läxa
Fan! Jag tog ut glädjen i förskott. Hon är inte alls tillbaka. Hon vilade bara upp sig så att hon kunde jävlas lite idag också.
Hon verkar lida av separationsångest. Jag får hålla henne i famnen (10-kilosklump) och vagga fram och tillbaka.. fram och tillbaka.. tills dess att hon somnar. När hon väl har somnat måste jag hitta mod att våga lägga ner henne i sängen. När jag lagt över henne i sängen knäpper jag händerna och tänker en stilla bön som låter ungefär såhär "snälla snälla snälla snälla". Ibland funkat det men ibland börjat hon vråla och då är det bara att ta om det från början.
Min rygg! Fy attans vad ont min rygg gör. Jag har kass rygg från början och att bära runt på en tung unge som knappast är still i famnen gör det inte bättre.
Säg mig, hur länge vara denna separationsångest-perioden? Och den extremt mammiga perioden? Är detta min nya dotter eller får jag tillbaka den gamla igen?
Beroende

Välkommen tillbaka!
Åh, vad jag är glad idag!
Jag vaknade vid 02:30 av lite muttrande från Leia's rum, men hon somnade om efter att hon fått nappen instoppad. Sedan sov vi båda gott till 08:00. Då fick hon sin flaska direkt i sängen och låg sedan och snicksnackade någon minut efter hon ätit klart. Vi busade fram till 10:30 och sedan lades hon ner i sängen för sin förmiddagsvila, hon slocknade på 2 minuter och utan några protester.
Hon är tillbaaaaaka! Som jag saknat henne, min fina, fina loppa!
Efter att hon fått lunch i magen ska vi bege oss till ungdomsmottagningen för att få min p-spruta. Känns lite märkligt att komma till ungdomsmottagningen, 25 år gammal med en unge på armen.
Och för er som inte vill ha barn än eller vill slippa ta p-piller varje dag (leia blev till på p-piller) och slippa mensvärken(!) inte att förglömma. Börja på p-spruta. Smidigt!
Försvinn!
Hellooooo!
Well, nattningen igår gick något smidigare än dagen innan. Igår tog det bara 40 minuter, sedan vaknade hon vid 06:30, fick nappen och sov sedan till 08:00. Bra jobbat tösabiten min!
Mindre bra jobbat var det dock till förmiddagsvilan idag, det var 1 timmes gallskrik innan man kunde tänka sig att somna. I famnen såklart! Sängen är ju värsta stället på jorden just nu.
Jag känner mig inte frisk idag, jag heller. Huvudvärken från helvetet, hals och öron ömmar och näsan är täppt. Det gör det inte direkt lättare att handskas med en sjuk 6-månaders unge. Nu när hon äääntligen har somnat dunkar huvudet och värktabletter finns inte hemma. När hon vaknat och fått mat och börjar bli sömnig igen slänger jag henne i vagnen och går till Apoteket i hopp om att hon somnar lättare i vagnen. Jag går nog till kappahl också, Josse sa att det kommit in fina nyheter från favoritserien newbie.
Stackars lilla barn.. och föräldrar
Min lilla loppetossa har just somnat, 2 timmar senare än vanligt. Hon snörvlar och hostar men har ingen feber. Kan man ha typ halsfluss/öroninflammation eller något sådant förutom förkylning utan att ha feber?
Nog för att hon har blivit väldigt mammig av sig nu på senare, men att vilja somna i famnen är ytterst ovanligt, det har hon inte skullat göra på många månader. Något är det som inte stämmer och jag hoppas ju självklart att det är en simpel förkylning. Men det är ju lite klurigt med sjukdomar man inte "ser" på samma sätt och man vill ju definitivt inte att hon ska behöva ha ont.
Påtal om mammig. Harre guuud! Om hon sitter med far sin och jag kommer in i rummet vrålar hon tills jag tar henne. Jag känner mig lite illa till mods för Linus skull, hade det varit omvända roller hade jag blivit helt förkrossad. Dessutom blir det lite jobbigt att ha henne mest hela tiden. Ja, jag älskar min unge, min fina lilla unge men jag vill också kunna sätta mig i soffan och andas lite när Linus tar över. Det är väl tur att det är en fas hon går igenom!
Nähä, jag får väl hoppa i säng om ifall att skrabban vaknar ett par gånger inatt. Än så länge har hon inte sovit i våran säng, men det är kanske bud på det i stunder som dessa.
Bortskämd men klagar!
Nu kommer väl detta sticka i någons ögon, men jag struntar jag lite i just nu. Mitt nya problem är allvarligt. Det är rent av fruktansvärt. Leia har börjat vakna klockan 07:00. Och sover dessutom något mindre på dagarna. Känner ni min smärta?
Whyyyy?
Hon har ju sovit 12 timmar på natten hur länge som helst, varför helt plötsligt minska till 11? Det verkar inte vara för att hon är hungrig, i mina tappra försök att få henne till att somna om ligger hon bara och snicksnackar med sig själv, spottar ut nappen och ålar sig. I vanliga fall (när hon vaknar 08:00) är det bäst för en att hon får sin flaska inom 2 minuter, annars bryter helvetet ut!
Alltså, jag är inte så pigg på morgonen och definitivt inte 07:00. Jag vägrar att ge upp och se detta som mina nya rutiner, aldrig i livet! Tips? Idéer? Funderingar? Anything?
/trött kvinna med morgontrötthetssjukan
Gungeligung
För någon dag sedan drog min mamma med oss ut på en promenix, vi gick genom halva staden och till slut kom vi fram till målet - lekplatsen!
Leia fick gunga för första gången och hon gillade det så det får vi nog se till att göra fler gånger!
Förövrigt ligger hon just nu och kämpar för att komma någon vart, hon försöker både med den ena och det andra men än sålänge klarar hon bara att förflytta sig lite bakåt och i cirklar.