Vi lever!
Vi har det bra , även om det är en fantastiskt stor omställning att försöka vänja sig vid och verken jag eller Linus har kommit dit än. Tuffast är det att inte få gå och lägga sig när man är trött. Tuffare är det när någon bestämmer sig för att inte alls sova om nätterna.

Jag förstår redan varför statistiken över skilsmässa inom barnets första år är så hög. Det är jobbigt, på riktigt - vi hade nog inte kunnat föreställa oss hur det skulle vara.

Nähä, nu får jag försöka underhålla en bebis så hon inte sover. Hon fick en fin leksak av Linus kompisar, men hon tycks inte uppskatta den än. Synd!